Visar inlägg med etikett So. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett So. Visa alla inlägg

onsdag 11 mars 2015

SO - "Ge pengar eller inte valet är ditt"

Ska man ge pengar till någon som tigger på gatan? (Kvinna 40år, 4 barn, man död) 
Ja, enligt konsekvensetiken eftersom konsekvenserna av att hen ger tiggaren pengar är att hen får bättre samvete. Tiggaren kan försörja sina barn och på lång sikt kan kanske samla ihop tillräckligt mycket pengar för att hyra en bostad eller ge sina barn bättre levnadsvillkor. Hen som ger pengarna kan även tänka på lång sikt genom att ifall ”jag” ger pengar kan det leda till att fler människor ger pengar vilket i sin tur resulterar att det blir färre tiggare och fler människor som har möjligheten att skaffa jobb och hjälpa det svenska samhället. Sedan kan även den tiggaren hjälpa andra tiggare eftersom det själv har varit i samma situation, det blir alltså en god kedjeeffekt. En negativ konsekvens kan vara att de fortsätter tigga och risken är att de börjar använda droger.

Nej, enligt konsekvensetiken eftersom hen kan få dåligt samvete av att bara kunna hjälpa en tiggare av alla tiggare som faktiskt behöver hjälp. Men det kan bero på hens egen ekonomi är dålig och att den knappt räcker till för att försörja hen själv. Eller om hen måste försörja sina egna (förutsätter att hon har barn). Hen kan ha valt att satsa på t.ex: organisationer som hen prioriterar mer och tycker är viktigare. 

Ja, enligt pliktetiken. Det kan ses som en plikt att hjälpa den utsatt tiggaren eftersom hen har ett fast jobb, fast inkomst och tillräckligt mycket pengar för att kunna ge tiggaren pengar (förutsätter). Om hen inte har tillräckligt mycket pengar kan hon fortfarande känna behovet av att ge pengar fast i en mindre summa. Hen kan dessutom tycka att det är en plikt/oskriven lag att hjälpa människor i nöd om man har tillräckligt god ekonomi. Skillnaden mellan människor som väljer att ge pengar och de som inte gör är att: vissa kan välja att skänka bort pengar på ett annat sätt, andra kanske inte ser det som sin skyldighet att hjälpa till eller så väljer man att ge pengar för att man ser det som sin plikt. I vissa religioner som t.ex: kristendomen, buddismen och islam är det nedskrivet att man bör ge pengar till människor som har det svårt. 

Nej, enligt pliktetiken. Det finns ingen nedskriven lag som säger att alla måste ge tiggaren pengar. Därför ser pliktetiken inte det som sitt ansvar att ta hand om tiggaren utan anser då kanske att det är bättre att ge pengar till organisationer som kan skapa större möjligheter för tiggarna än slanten hen kan erbjuda. Hen kan anse att det är kommunens, regeringen eller rikstagens ansvar att ta hand om tiggare. Hen kan även tro att om man ger pengar så kan det leda till att tiggaren köper droger och bryter mot en lag. 

fredag 21 mars 2014

Sårbara & Optimala platser


Sårbara 
Optimala 
Haiti 
Skåne
Mali
Washington 
Bangladesh 
Schweiz 

Sårbara platserna: 
Haiti: Haiti drabbas av jordbävningar. I Haiti är det många enkel byggda hus, de är ihop tryckta på sluttningar så det finns alltid en risk för ras och översvämningar. I Västindien där Haiti ligger kolliderar två plattor, de drabbas även ofta av tropiska stormar och orkaner varje år. Översvämningarna kan förstöra el- och vatten ledningar, Haiti har redan från början en dålig infrastruktur eftersom det är ett fattigt land. Vilket är ren fakta på att Haiti är en sårbar plats eftersom det påverkar väldigt många människor. 

För att kunna förebygga att Haiti påverkas så mycket av dessa naturkatastrofer kan man skicka dit människor från ex: Japan som har samma problem. Lösningen är att deras huskonstruktion är fantastiskt bra. Därför skulle Japan kunna hjälpa Haiti att få en lika bra, vilket kommer leda till när det väl händer så blir det inte lika mycket skada. 

Mali: I Mali är det extremt torrt, den extrema torkan och värmen leder till att det blir svält. De kan varken hitta mat eller vatten. I Afrika finns Sahelbältet den ligger sönder om världens största öken Sahara, i Norra Afrika. De människor som bor där har ständigt riks för torka, öknen sprider sig och blir bara större. Anledningen är att de hugger ner träd för att få bränsle vilket gör att det finns inget som hindrar spridningen, det finns inget stopp. Den gigantiska öknen leder även till att det inte går att odla. 

Det är inte bara delar av Afrika det finns torka. I USA - Texas, södra Kalifornien har man vattenbrist, men det kan lösas eftersom de är så rika. För att förebygga att det blir svält, svårt att odla och svårt att hitta vatten kan man göra det Texas gör. Om Texas hjälper till att bygga kanaler så att Mali på samma sätt kan leda vattnet skulle Mali få dricksvatten och börja odla. 

Bangladesh: Bangladesh är en mycket sårbar plats eftersom om havsnivån stiger med 1,5 meter kommer fler av Bangladeshs invånare att drabbas av översvämningar och andra naturkatastrofer, det kan regna upp till 11m per år. Befolkningen utsätts för många stormar och översvämningar vilket gör den till en sårbar plats. Människor påverkas väldigt mycket av översvämningarna och många hus förstörs. 

För att förebygga detta kan Bangladesh bygga kanaler som leder bort vattnet. Men för att kunna bygga kanaler måste de antigen få hjälp till att göra det eller ha kunskapen till att göra det. Även utbildningen är dålig i Bangladesh så den första lösning skulle vara att först förbättra den. Om de trots allt inte har möjlighet att bygge en kanal kan det istället förbättra husen. Men även för att kunna förbättra husen måste de ha utbildningen till att göra det. 

Optimala platserna att bo på: 

Skåne: Skåne är en av de världens bästa platser att bo på. Vi drabbas inte av naturkatastrofer, vi har en bra politik där alla får tycka, tänka och säga vad de vill. Vi förorenar men inte ens i närheten av samma mängd som i ex: Centrala Japan som Peking. Vi har inga klimat problem som ex: extrem torka eller några vulkaner som kan få utbrott. Vår odlingsmark är en av världens bästa vi kan odla två gånger per år, höstodling och vårodling. Vi kan inprincip odla precis vad som helst. Detta visar på att Skåne inte är en sårbar plats och är en av optimal plats att bo på. 

Det leder till att: 
  • Människor kan leva ett bra liv
  • Vi har en bra infrastruktur, bra utbildning och sjukvård. 
  • Det kommer i sin tur leda till att fler människor kommer vilja flytta hit eftersom det är en sådan fantastisk plats att bo på. 
Om fler och fler människor flyttar hit kommer det vara fler människor som behöver åka till jobb med ex: bil. Detta kommer leda till utsläpp och föroreningar. När befolkningen blir större kommer vi vilja odla mer, då kommer vi bli tvungna till att använda kemikalier för att påskynda odlingen. Blir det för mycket kemikalier leder det till försurning. 

För att förhindra att det händer skulle fler människor kunna ta tunnelbanan,tåg. Men ifall alla människor börjar ta tåget,tunnelbanan eller bussen till jobb kommer även det bli ett problem. Så det gäller att befolkningen delas upp på ett rätt sätt. De som har nära till jobb kan istället för att ta kollektivtrafiken ta sin cykel eller gå till jobbet. Det skulle även leda till bättre hälsa och längre livslängd i Sverige. Efter som vår odlingsmark är så bra är det sista vi vill göra försura den. För att förhindra det skulle vi kunna börja odla ekologiskt men det leder till att människor kommer bli tvungna att betala mer. 

Washington D.C : Washington D.C är precis som Sverige en bra plats att bo på. De drabbas inte av vulkan utbrott, översvämningar eller extrema föroreningar men däremot har de en enormt stor kriminalitet. Washington har inga klimat problem, trots att staden ligger inom den subtropiska zonen så upplever de ett fuktigt tempererat klimat som är ganska kalla vintrar, men också heta och långa somrar. Washington är en av de amerikanska städerna med högst andel skolbarn inskrivna i kommunala skolor, de har även en bra ekonomi och infrastruktur. 
Det leder till: 
  • Fler människor kommer vilja flytta dit. 
  • Kriminaliteten kommer förmodligen öka ytligare eftersom att befolkningen ökar. 
  • Med en ökad kriminalitet kommer den bra utbildningen att försämras och politiska konflikter kommer påbörjas. 
För att förebygga att detta händer i framtiden skulle det absolut bästa vara att försöka förhindra på kriminaliteten redan nu. Genom att genomföra ännu striktare lagar och straff. Ungdomarna och de vuxna som begår brotten måste vara medvetna om konsekvenserna, så det skulle inte vara en dum idé ifall de någon gång fick besök på skolan av poliser eller liknande för att förstå. 

Schweiz - Alperna: Schweiz gränsar inte till någon kust vilket gör att det finns ingen risk för översvämningar eller Tsunamis. Verkstadsindustrin, läkemedelsindustrin, den finansiella sektorn och även turismen är mycket viktig för Schweiz. Förutom ekonomin är infrastrukturen och speciellt kommunikationen väldigt bra. Järnvägarna når inprincip ut i hela landet och är i ett extremt bra skick. De har låg arbetslöshet och utbildningen är väldigt bra. Mellan Jurabergen, Alperna och Rhenfloden finns landets största jordbruksområde. Landet ligger innanför tre olika klimatzoner. Genom Schweiz rinner också en av Europas viktigaste floder den har även många insjöar vilket gör att de har väldigt lätt till att odla. 
Detta kan då leda till att: 
  • I Schweiz finns det många sjöar vilket formodlingen betyder att de har mycket fisk. För att landet inte ska få slut på fisk, gäller det att skaffa lagar om hur mycket man får fiska.
  • Eftersom som utbildningen är på en väldigt hög nivå kan leda till att fler människor kommer vilja utbilda säg där. I så fall kan det bli fullt med platser och invånarna kanske inte har en chans. Resultat blir att ”invandrare får kunskapen” och sedan inte hjälper landet utveckla vidare.
  • Det finns miljöproblem i Schweiz t.ex:  föroreningar från bilar, sur nederbörd samt försurning av vatten från jordbruket. Utsläppen kan minskas genom att istället för att ta bil överallt kan man ta cykel eller gå, ta/köpa miljö vänliga bilar/bussar. Stoppar man utsläppen av svaveldioxid och kväveoxider så kommer även den sura nederbörden och försurning av vattnet att försvinna. 

måndag 23 september 2013

Keynote - Franska Revolutionen

Här kan ni se min keynote om den franska revolutionen.

https://www.dropbox.com/s/3nr4afkrho90xub/Franska%20rev..key

onsdag 4 september 2013

Revolution frågor - So


  1. Tidigare innan ”skiftet” ägde bönderna bara en liten del av en åker. Åkrarna var uppdelade i en by så varje bonde fick en liten bit. Men efter ”skiftet så fick varje bonde varsin åker vilket var positivt eftersom de kunde odla mycket mer. När alla bönder fick en egen åker, flyttade alla bönder närmre sina åkrar vilket ledde till att det inte fanns någon by kvar. 
  2. Bönderna blev så klart glada. De slapp  behöva åka fram och tillbaka för ett litet jord stycke och kunde istället ha ett eget. De fick mycket mer jord och kunde odla mer. De kunde sparka arbetare, som fick flytta in till städerna istället så de slapp betala för arbetare också.  
  3. När jorden ligger i ”träda” betyder det att jorden inte används för att den ska få vila och få näring. Som ex: Man kunde odla vete i två år och sedan odla potatis (potatisen kom lite senare). Men genom att odla potatis kunde bönderna odla varje år eftersom potatisen behövde ingen näring. 
  4. Man fick fler och fler redskap så det blev mycket lättare att skörda. Som ex: De började ploga och potatisen kom så jorden slapp ligga i träda. När jorden inte behövde ligga i träda längre kunde de istället odla varje år. Och eftersom varje bonde fick sin egna åker kunde de odla mycket mer än förr. 
  5. De kom från rika köpmän och rika storbönder. Storbönderna sålde sina varor dyrt vilket de tjänade på. Köpmännen hämtade slavar från Afrika och sålde sedan de till bl.a. Storbritannien vilket de tjänade bra på. 
  6. Storbritanniens viktigaste råvaror var ull, järnmalm, siden, bomull och koks. De viktigaste var nog koks för de förändrade hela sättet för de att kunna kommunicera. De slapp köpa bränsle och kunde göra sitt egna bränsle med hjälp av stenkol. Den viktigaste råvaran för industrin idag är olja. Järnmalm är viktigt för ex: Sverige eftersom vi kan göra om det till stål. 
  7. Arbetskraften kom från när bönderna fick sina egna åkrar kunde de sparka sin arbetare och klara sig själva, vilket gjorde att arbetarna blev arbetslösa och var tvungna att flytta in till städerna. Arbetskraften kunde också komma från Afrika. Engelsmännen hade tagit slavar från Afrika och fått de att jobba. Men de var också rika köpmän som hade köpt böndernas jord vilket gjorde att bönderna blev arbetslösa och fick flytta in till städerna. Vilket kallades urbanisering. 
  8. Tidigare gjorde kvinnorna garn av ullen men hjälp av spinnrock, och garnet som de sendan vävde till tyg i en vävstol hemma på gården. Men när spinnmaskinen kom så gick allt mycket snabbare och man kunde massproducera tyget. Innan fick kvinnorna göra det för hands vilket tog mycket längre tid. Sedan när vävmaskinen kom vävde de all garn och gjorde kläder. Det gick snabbare än någonsin. Ångmaskinen var en stor förändring. Man gjorde ångfartyg, det gjorde att man kunde exportera och importera saker mycket snabbare. Att resa blev enklare och smidigare.
  9. Datorer och mobiltelefoner är uppfinningar som förändrat mycket i vår generation. Det gör att vi kommunicerar på ett helt annat sätt. Tack vare mobiltelefonerna kan vi bara ringa ifall vi skulle behöva innan var man tvungen att gå eller skicka brev. Datorer vi spenderar jätte mycket tid på våra datorer, vår generation är helt enkelt mycket latare och mycket mindre hälsosam. Ångmaskinen kunde användas i fabriker och driva maskiner. Man kunde senare sätta ångmaskinen på en vagn så lokomotivet kom till. Sedan ångfartyg det gjorde att man kunde exportera och importera saker mycket snabbare. Att resa blev enklare och smidigare. 
  10.  Smittkoppsvaccinet var det första vaccinet vi fick. De gjorde jack i huden och tog in lite  av en sjukdom som verkade likadan, de märkte att man inte blev sjuk. Tack vare det har vi nu idag vaccin.  
  11. Urbanisering menas med att folk från landet flyttade in i industrierna. Det händer   fortfarande att folk flyttar från landet in i städerna för att få jobb. Eller för att de kanske har barn som går i skolan. 
  12. Vid Motala ström i Norrköping började de växa industrilandskap med mängder av textilfabriker. Sverige hade sålt trä och timmer till Europa sen långt tillbaka men inte först i mitten av 1800-talet som man började men sågverksindustrin. För att kunna tillverka pappersmassa och papper behövde man träd vilket fanns i Norrland. De var tvungna att vara längs kusten för att kunna såga timret till köparna i Storbritannien och andra länder, därför blev Sundsvall en viktig del när Sverige industrialiserade. 
  13. Varor från tidigare verkstadsindustrin var telefoner från Ericsson, gasfyrar från AGA, mjölkseparatorer från Alfa Laval och kullager från SKF. 
  14. Gruvarbetare hade tungt och ett väldigt farligt jobb. Det var trångt och det fanns ingen ventilation i arbetslokalerna. Det var jätte långa dagar och maskinerna hade inga skyddsanordningar. De flesta av arbetarna hade TBC. Tuberkulos en dödlig sjukdom som smittade. 
  15. Typiskt för industriarbetarbostad i Sverige var att bostäderna var trånga och nästan alla bodde i ett rum och kök. Ett rum med en järnspis som värmekälla och en plats för matlagning. Familjerna var stora det kunde vara upp till sju personer. Det vanliga var att några familjer delade på en vattenpump och ett utedass på gården. Det var inte ovanligt att ha väglöss, kackerlackor och råttor i huset. Jag skulle nog inte klara av alla väglöss,kackerlackor och råttor i huset, det skulle nog bli det allra svåraste. 
  16. Det som var bra men den industriella revolutionen var att städerna blev större, vi lärde oss att massproducera råvaror allt gick mycket lättare och snabbare, vi kom på uppfinningar för att göra det så lätt som möjligt när vi skulle exportera och skörda. Det negativa med den industriella revolutionen var: Miljö förändringarna skedde redan då, massor av gaser släpptes ut av fabriker. Bönderna som tidigare bodde i en by flyttade från varandra. Flera brott begicks eftersom alla kände inte varandra längre det fanns mer att ta, innan bodde alla i byar alla kände varandra.  
  17. Det startade i Storbritanninen för att de hade:  
    • Arbetskraft (De hade massor av slavar från Afrika och bönder som blivit arbetslösa) 
    • Råvaror (Bomull,siden och ull.) (Sedan fick de även järnmalm och koks) 
    • Kunskap (England hade en hög utbildningsnivå) 
    • Kapital (Pengar) 
    • Marknad (Rika köpmän som kunde köpa varorna) 

  18. Jag tror att vi barn skulle behöva jobba, men ändå att vi var ett utvecklat land jag tror det skulle vara som att dras tillbaka i tiden. Vi skulle behöva odla saker och inte köpa via affär. Jobba istället för att gå i skolan och behöva leva i små hus med många människor.  

måndag 10 december 2012

Abrahamitiska religionerna


Likheter, Skillnader och Problem mellan det tre Abrahamitiska religionerna: 

En likhet mellan islam, judendom och kristendom är att de alla tror på en gud men dem heter tre olika namn:
För muslimerna är det Allah. För kristna är det Gud och för judar är det Jhova
men alla tre betyder ändå gud.
En annan likhet är att de har heliga böcker som har en stor betydelse för deras tro.
judarnas heliga bok är Tanak , kristendomen heliga bok är Bibeln och islams heliga bok är Koranen.
Alla religionerna har heliga byggnader som de går till för att ex: be men de har också olika namn.
Judarnas byggnad är Synagoga, kristnas är kyrka och muslimernas är moské.
En skillnad mellan de här tre platserna handlar om hur man får avbilda profeterna och gud, i en moské är det förbjudet att avbilda Muhammed eller gud men till skillnad från en kyrka och synagoga får man rita av ex: Mosé och Jesus och gud.

Kristendomen  och Islam är indelad i olika grupper som är protestanter, katoliker och ortodoxer. Det är likadant för muslimer, de är indelade i shia och sunni. Men judarna har inga speciella grupperingar. 

Alla tre religionerna har på något sätt en koppling till Abraham för att han var en stor förebild och han litade på guds ord fast han utsattes för flera olika prövningar. Kristendomen har en koppling till Abrahams släkt genom att Jesus var jude. Enligt Islam heter Abraham Ibrahim och är en av islams första profeter alltså ett sändebud från gud. På tiden som han levde var det vanligt att människor trodde på flera gudar men Ibrahim trodde bara på en gud. Judendomen kopplar sig till Abraham genom att Mose var släkt med honom, Mose var en viktig person för han räddade judiska befolkningen från slaveri i Egypten. 

En likhet mellan islam, kristendom och judendomen är att det finns flera profeter. En profet är en person som kan berätta om guds vilja och budskap. I muslimernas fall är den främsta profeten Muhammed, som är både islams grundare och guds eller Allahs sista profet. Inom den kristna tron är Jesus den största profeten och alltså också guds son enligt kristna. Han tog i mot människornas synder när han korsfästes i Jerusalem. De kristna tror också att han åter uppstod från dem döda. Judarna har flera profeter som Jesaja, Jeremia och Hesekiel. Inom judedomen tror man precis som inom islam att Jesus var en profet men inte guds son. En skillnad mellan religionerna är att kristendomen tror man på att Jesus var guds son som föddes på jorden som en människa men islam, och judarna tror att det var en profet.

De tre religionerna har en gudstjänst ledare. Inom kristendomen är det präst, inom islam är det imam och inom judendomen är det rabbin. Det finns olika sätt man väljer gudstjänst ledarna. Om man vill bli präst så ska man läsa till det och sedan viger biskopen en till präst det kallas för prästvigning. För att kunna bli imam måste man vara välutbildad och kunna tyda eller förstå koranen. Det är en äldre imam eller samhället som väljer den nya imamen. Rabbiner behöver också vara kunniga och det utses av den israeliska staten.

Alla religionerna har en särskild vilodag men på olika dagar i veckan:
I muslimernas fall är det fredag då dom samlas och ber en gemensam bön vid middagstiden. Judarnas vilodag är lördag då får ingen jobba och de ska påminnas om att gud skapade världen på sex dagar och att han vilade på sjunde som sen fick heta sabbat. Inom kristendomen är det söndagen som är vilodagen för att de tror att det var då Jesus uppstod från döden, deras vilodag kallas för högmässa.

Judarna och muslimerna slaktar sitt kött på ett speciellt sätt, för judarna kallas det kosher och för muslimerna kallas det halal. Judarna vill tömma så mycket blod från djuret som möjligt och muslimerna vill att djuret ska dödas utan bedövning. De äter inte heller griskött som kristna gör. Kristna har inget speciellt att döda djuren på. 
Judar och muslimer har något som kallas fasta då de inte får äta eller dricka från en viss tid på dygnet till solen gått ner men de gör vanliga sysslor som ex: arbeta, plugga och går till skolan osv. 

En skillnad mellan de tre religionerna är tio guds bud. Enligt judisk och kristen tro fick Mose de tio guds bud av gud på Sinai berget efter att ha återvänt till Kanaans land. Men inom Islam har man istället Sharia lagarna som är ett slags regel system som utgår från texter i koranen. Både bud orden och Sharia lagarna talar om för människorna hur de ska leva som levnadsregler det kan vara ex: Du skall inte dräpa som är ett av tio guds bud.

De tre religionerna har en plats på jorden som är viktig och helig för de och det är i Jerusalem. Heliga gravens kyrka är där kristna tror att Jesus blev begravd efter korsfästelsen. I kilppmoskén finns det en klippa där muslimerna tror att Muhammed for till himmeln. Judarna har västra muren som var det enda som finns kvar av judarnas tempel sedan romarna förstörde allt.

Men det finns problem med att dem religionerna alla har Jerusalem som helig plats, för att de alla vill ju ha platsen för sig själv. Ett annat problem är att Palestina var där innan Judarna fick landet som sitt land. Därför tror jag att palestinierna känner sig förödmjukade av att ha blivit ut sparkad ur sitt egna land.

Judarna var förföljda särskilt under andra världskriget och det kallas för antisemit. Det finns olika anledningar till varför en anledning är ju för att människor är dumma
huvudet en annan är för att dem är avundsjuka för att judar var oftast välutbildade och hade stora företag. Det var då Hitler kom och ville ändra på det.

En annan sak som kan vara ett problem är att inom katolicismen får man inte ta abort så om mannen är katolik och kvinnan är kristen så är det oftast mannen som får sin vilja igenom för att det är oftast mannen som bestämmer.

Något som jag tycker kan vara ett problem är också att om ett barn har föräldrar som har två olika religioner då kan det bli en stor press för barnet men det kan också var att om familjen har islamisk tro men barnet vill bli kristen.

onsdag 3 oktober 2012

Jorden runt resa!


Köpenhamn & Astana - 4794km
Astana & Sydney - 18 474km
Sydney & Khartoum - 32 277km
Khartoum & Santiago - 12156,92km
Santiago & - Washington  8073km
Washington & Köpenhamn - 18 711km

Köpenhamn - Är huvudstad i Danmark.
Statsskick: Monarki,enhetsstat
Invånare: 1 300 000miljoner invånare i Köpenhamn. I Danmark: 5,6 miljoner
Naturresurser: Livsmedel och service.
Klimat: Tempererat.
Religion: Kristendom.
Språk: Danska.

Astana - Är huvudstad Kazakstan.
Statsskick: Republik.
Religion: Sunnimuslimer, sufismen en rörelse inom islam.
Naturresurser: Olja och kol, särskilt mineral, uran.
Invånare: I Astana bor: 407 950 tusen invånare. Kazakstan: 16,6miljoner.
Klimat: Subtropiskt.
Språk: Kazakiska, ryska och är de största språken.
Kazakstan har nationalsdag på min födelsedag den 25 oktober:)

Sydney - Stad i Australien.
Statsskick: Monarki.
Invånare: 3,8miljoner invånare i Sydney. 22,7miljoner i Australien. Canberra - Huvudstad 22,7 miljoner invånare.
Naturresurser: Stenkol, järnmalm, livsmedelsverk och under 1800 - talet exporterades mycket bomull.
Klimat: Subtropiskt.
Religion: Kristendom, katolsk.
Språk: Engelska är det man pratar allra mest och sen finns det andra små språk.

Khartoum - Huvudstad i Sudan.
Statsskick: Republik.
Invånare: 2,7miljoner invånare i Khartoum. 33,5miljoner i Sudan.
Naturresurser: Enkelt jordbruk och olja.
Klimat: Tropiskt i söder men ökenklimat i norr.
Religion: Islam.
Språk: Arabiska.

Santiago - Huvudstad i Chile.
Statsskick: Republik.
Invånare: 5,4 miljoner invånare i Santiago. 17,3 miljoner invånare i Chile.
Naturresurser: Jordbruk, fiske och oljetillgångar.
Klimat: Tropiskt.
Religion: Katolik.
Språk: Spanska.

Washington - Huvudstad i Kalifornien.
Statsskick: Republik.
Invånare: Washington 603 900 invånare. 311,8 miljoner invånare i USA.
Naturresurser: Service, sjukvård och support.
Klimat: Tropiskt.
Religion: Finns alla olika på grund av att USA är en av världens största länder.
Ex: Kristna, Protestanter, katoliker, muslimer alla möjliga.
Språk: Engelska, Amerikansk engelska.

Nu har jag gjort min jorden runt resa!